Tysta klubben

Igår hade jag ännu en gång möte med mina kinesiska kollegor, men med ungefär lika dåligt resultat som tidigare. Jag funderar på att fortsättningsvis spela in mig själv på film istället, eftersom det ändå bara är envägskommunikation... Jag pratar, ställer frågor, försöker få igång diskussioner medan alla stirrar på mig utan att säga ett pip. Det tråkigaste är ju att det är de själva som blir mest lidande; om jag inte får reda på deras åsikter  - och alla har ju en åsikt! - så får de ju inte vara med och påverka. Hur bra blir det?